Januari bjöd på milt väder och aningen högre nederbörd än normalt. Spotpriset steg något från december, men utan större svängningar. Elpriserna i januari var lägre än under samma månad året innan. Då drev en kall vinter upp priserna, särskilt i norra Sverige.
I södra Sverige blev elpriserna som väntat högst, men vissa avvikelser förekom. Mellan 8 och 10 januari var dygnspriset i elområde 3 tillfälligt högre än i elområde 4, vilket är ovanligt. Prisvariationerna var större i södra Sverige och hade en tydlig koppling till vindkraftsproduktionen. Den 20 januari steg elområde 4 till månadens högsta pris, över 200 öre/kWh, efter en period med svaga vindar.
Hur ser prognosen ut i närtid?
Väderprognoserna har ändrats kraftigt den senaste veckan. Nu visar de på ett högtryck över Skandinavien. Temperaturen sjunker, och vindkraftsproduktionen minskar under februari. Samtidigt minskar tillgången på vattenkraft, vilket får elpriserna att stiga.
Den lägre elproduktionen gör Sverige mer beroende av import från Tyskland. Där väntas ett liknande väderomslag höja spotpriset, eftersom fossila bränslen styr prissättningen när vinden avtar. En positiv faktor är att Forsmarks reaktor 3 är i drift igen. Det stärker kärnkraftskapaciteten i Norden och kan dämpa prisuppgången.
Hur ser prognosen ut på lite längre sikt?
Efter en mild och blöt vinter väntas kallare och torrare väder under andra halvan av februari. Temperaturen återgår därefter gradvis till normala nivåer.
Den kallare väderleken driver upp elpriserna när elanvändningen ökar. Men flera andra faktorer spelar också en stor roll. Elpriserna i Tyskland fortsätter att stiga och påverkar de nordiska priserna. Samtidigt stiger bränslekostnaderna, framför allt gaspriserna, när efterfrågan ökar. Europas gaslager har sjunkit under 50 procent, vilket är den lägsta nivån sedan sommaren 2022. Oron växer för att lagren inte hinner fyllas till målnivån på 90 procent inför nästa vinter.
Den låga vindkraftsproduktionen i Tyskland bidrar ytterligare till att hålla gaspriserna uppe. Under denna period förblir tillgången på vattenkraft, den så kallade hydrologiska balansen, svag och ser ut att ligga kvar på samma nivå den närmaste tiden. Sammantaget bidrar dessa faktorer till stigande elpriser, både för nästa kvartal och på längre sikt.
Säsongsprognosen för mars till maj pekar på mildare, blötare och blåsigare väder i Norden. Det kan ge lägre elpriser, särskilt i södra Sverige, då även vindproduktionen i Tyskland förväntas öka. Prognoser över en så lång period är däremot alltid osäkra.
Hur hanterar du svängande elpriser?
Framtida elpriser är svåra att förutse, men en fortsatt kall vinter kan leda till att de nordiska elpriserna närmar sig de tyska nivåerna. För den som vill undvika stora prissvängningar kan det vara en idé att helt eller delvis binda sitt elpris. Samtidigt förväntas prisvariationerna under dygnet fortsätta, vilket kan ge möjlighet att minska sina kostnader genom att styra elanvändningen till billigare timmar.
Priserna för el har blivit mer och mer väderberoende och därför svårare att förutspå. Situationen är mycket skör. Ett väderomslag mot kallare temperaturer, lite blåst och nederbörd, oförutsedda avbrott i kärnkraftsproduktion, eller ytterligare försämrat geopolitiskt läge kan snabbt ändra förutsättningarna och ge markant högre priser. Hos Kalmar Energi hittar du ett brett utbud av elavtal, anpassade efter dina behov. Läs mer om våra olika elavtal här!
Ta kontroll med vår smarta app!
Har du tänkt på hur enkelt det vore att ha kontroll över all din energianvändning direkt från fickan? Nu är det möjligt. Med vår app blir du mästaren över din egen energianvändning. Se analyser, prognoser, dina fakturor och ladda bilen när elpriset är som billigast.
Läs mer om appen och ladda ner
Vad styr elpriset?
Många faktorer spelar in när det gäller prissättningen av el. Vissa faktorer påverkar priserna de närmaste veckorna; det rörliga priset. Andra faktorer påverkar elpriserna på längre sikt och de elterminer som vi köper för att kunna erbjuda våra kunder ett fast elpris för en bestämd period. Det handlar både om väderförhållanden, efterfrågan och den internationella elmarknaden, men också om svårigheter att överföra el söderut i Sverige.